Klubbfilm 1976, 14 minuter, inspelad på Super 8

Detta är ett lagom fånigt folklustspel, som förtäljer hurusom Herr och Fru Nickman medelst automobil beger sig ut till den avlägset belägna sommarstugan. Väl ditkomna, beger sig Herr Nickman omedelbart ner till sjön med avsikt att i den gamla ekan bege sig ut på en skön fisketur. Under tiden sliter Fru Nickman i sitt anletes svett med att städa upp i den stökiga stugan. Nyss nämnda Fru Nickman blir därvid till slut så förtörnad, att hon ringer upp Herr Radioprataren för programmet ”Sommar” och utgjuter sin ilska. Deras dialog går ut i etern och avlyssnas i ekan av Herr Nickman medelst den medhavda transistorradion. Herr Nickman blir därvid mycket förskräckt, angör strandstenarna i en farlig fart och rusar mörbultad tillbaka till stugan, rakt i klorna på den infame Herr Radioprataren, som… osv

Vid SVENSK SMALFILM 1978 fick filmen följande juryutlåtande: – En väl genomförd idé om ett fortfarande aktuellt ämne. Filmen arbetar dock i litet väl gamla könsrollsdebattspår. Välgjort både ljud- och bildmässigt. Filmen hade kanske vunnit på att kortats ner på några ställen. Inslaget med radioprogrammet lyckat rent tekniskt. Upplösningen och slutet ej helt lyckat.

Filmen deltog också i Stockholms Smalfilmsklubbars storträff 1978. Lars G Ericsson från L M Ericssons Smalfilmsklubb skrev följande efter träffen: – Det här är en ”stor” film med många turer i handlingen. Just en sådan film som alla klubbar drömmer om att göra men få orkar genomföra. I varje fall ser man sällan en film av den här längden, där allt är helt genomarbetat och minutiöst genomfört, såväl vad gäller manus och skådespeleri som foto och ljud. Och den här filmen ställde verkligen krav på ljudet. Kul att veta att man snart får se den igen!

Herr Nickman: Olle Strömvall
Fru Nickman: Vivi-Ann Forsgren
Reporter: Per Redelius
Foto: Mats Brunberg
Ljud: Edvin Svensson, Jan-Erik Lundberg, Uno Milton
Scriptor: Gun Giuli, Bengt Pettersson
Manus, regi, klippning: Göran Wedholm

Vi hade ingen ljudsynkronitet vid inspelningen av filmen, så för att klara ljudmixningen blev vi tvungna att lägga filmen i ett 16 mm:s klippbord. En arbetskopia gjordes från 8 till 16 mm och ljudet kopierades över till 16 mm perfo ljudband, som med hjälp av klappa kunde synkroniseras. Klippningen gjordes av Göran Wedholm under de två dagar vi hade ett klippbord till förfogande i Filmhuset på Gärdet. Visningskopior av filmen gjordes sedan i ett tyskt labb.