FRÅN SUPER 8 TILL DIGITALVIDEO

I början av 1980-talet var Super 8 fortfarande det helt dominerande formatet för amatörfilmare. Men 80-talet blev det decennium då smalfilmepoken tog slut och videotekniken tog över.

För amatörer var det från början VHS som gällde. Senare kom Super-VHS och Hi-8 med bättre bild än den ursprungliga VHS-tekniken. Nu gick teknikutvecklingen snabbare och i slutet av 90-talet när DV-kamerorna hade introducerats kunde vi överge det analoga videoformatet.

Redigering med eget klippbord

När klubbens egenhändigt byggda klippbord var färdigt 1980 hade vi mycket goda tekniska förutsättningar för redigering och ljudläggning av Super 8-film. Den sista stora filmen vi gjorde på Super 8 var Wiraspelen 1985. Vi tog 60 rullar. Bildredigering gjordes med traditionell filmteknik i klubbens klippbord, men ljudslutmixningen gjordes med videoteknik och den färdiga filmen finns bara på video. Filmen blev klar 1990.

Övergången till video

Klubben köpte den första videokameran 1989 (för VHS-C format) och lite senare både kamera och bandspelare för Super-VHS. Nu var vi hänvisade till linjär redigering med bandkopiering så det gällde att tänka på ett annat sätt. Dessutom med en teknik vi inte var vana vid. En annan stor begränsning var det faktum att varje kopiering av en analog signal ger försämrad bildkvalitet. Så man kan säga att teknikutvecklingen gav oss sämre redigeringsmöjligheter än det vi hade tidigare. Filmerna Landsnora kvarn och Överby kvarn redigerades på detta sätt med klubbens SVHS-bandspelare.

När digitalvideo kom 1996 fick vi bättre bildkvalitet. Dessutom gick det att göra kopior som i stort sett hade samma bild- och ljudkvalitet som originalet. Den första klubbfilmen vi spelade in på DV var Kjell Sorténs vedermödor 1997. Med den filmen gjordes också den första datorredigeringen i klubben. Det var en enkel form av datorredigering där datorn styrde en kamera och en inspelare. För att välja scener måste kameran köras mycket fram och tillbaka.


Dokumentärer från 80- och 90-talet

När vi 1981 bestämde att filma Sollentunaloppet hade vi inte gjort någon stor dokumentärfilm på länge. Det blev början på en period då de stora gemensamma projekten i klubben var dokumentärfilmer. Nedan presenteras några av dessa produktioner. De två första är inspelade på Super 8 och de följande om kvarnarna i Landsnora och Överby var våra första större videofilmer. (Länkar till filmsidor med YouTube inbäddat).

Sollentunaloppet 1981
Klubbfilm 1981, 15 minuter
I februari 1981 filmade klubben skridskotävlingen Sollentunaloppet på sjön Norrviken med över 600 deltagare i olika klasser.

Wiraspelen 1985
Klubbfilm 1985, 27 minuter
Sollentuna Filmklubb var med under repetitioner och andra förberedelser inför den första uppsättningen av Wira-spelen sommaren 1985.

Landsnora kvarn
Klubbfilm 1993, 13 minuter
Filmen om Landsnora kvarn spelades in under vårmalningen 1992 och skildrar en dag när allmänheten bereds tillfälle att se ett stycke äkta kulturhistoria.

Överby kvarn
Klubbfilm 1998, 15 minuter
Filmen om Överby kvarn visar bilder från återinvigningen av kvarnen varvat med bilder från restaureringsarbetet.


Inspelat på DV i slutet av 90-talet

När digitalvideon tagit över började vi göra spelfilm igen. Efter idéer av Claes Hård gjorde vi dessa två filmer som blev våra första DV-produktioner. (Länkar till filmsidor med YouTube inbäddat).

Kjell Sorténs vedermödor
Klubbfilm 1997, 9 minuter
En spelfilm på temat miljö till 7-klubbsträffen 1997.

Tältköparens vedermödor
Klubbfilm 1998, 14 minuter
En komedi om datorernas makt.

Fler filmer från 80- och 90-talet med länkar till YouTube finns i klubbens FILMLISTA (öppnas i ny flik).